Tina bad mig att jag skulle gå in och skriva ett inlägg om hur klantig jag är. Ha, ha. Jätteroligt. Men snäll och lydig så gör jag väl det då.

Här om dagen skulle jag skynda mig och springa till Kvantum innan de stängde. Genade som vanligt över gräsmattan och så där men sedan gjorde jag en miss som jag inte brukar göra. På vägen dit springer jag rakt in i en björk med rätt låga grenar. Smidigt? Nej, inte precis. Ser inte särskilt vacker ut heller för den där björkjäveln lyckades riva upp rätt fina sår i ansiktet.

Hur som helst, tror Tina har den enda bilden på mitt ansikte efter det i sin mobil så ni får vänta med att se den.