Mina tatueringar


Upptäckte att jag faktiskt inte visat mina tatueringar här på bloggen. Många vet att jag har en, men de som vet att jag har två kan jag räkna på en hand (tror jag). Anledningen till detta är att jag har en, på höger vad, som jag skämts så otroligt mycket över. Så mycket att jag till och med förra sommaren gick med ett plåster över den varje gång jag var barbent. Har dessutom, helt på allvar, tänkt ta till drastiska åtgärder för att få den från mitt ben. Funderade mest över att ta osthyveln och bokstavligt talat hyvla bort den, anledningen till varför det aldrig blev så förstår nog de allra flesta: smärtan och ärret som sedan skulle komma. Har i alla fall tänkt visa den, för jag skäms inte längre. Har kommit fram till att det är inte lönt, den sitter där den sitter och om jag någon dag verkligen vill ha bort den är den relativt lätt att tatuera över för erfarna tatuerare.

Varför jag inte visat den som jag faktiskt är stolt över och som jag tycker är riktigt fin vet jag inte. Fast nu när jag tänker efter kommer jag på att jag kanske slängt upp någon bild på den tidigare? Orkar inte gå tillbaka och kolla så här kommer i så fall ännu några bilder på skönheten.

Vi börjar med min fina:

Denna gjorde jag när jag var nere i Skåne för att hälsa på min vän Jesicca som nu bor där. Fick faktiskt till och med tatuera mig gratis eftersom tatueraren är en bra vän till henne. Var dock en riktig impulsgrej, eftersom det inte var tänkt att vi skulle tatuera oss (Jesicca tatuerade en blomma på magen samtidigt)  ens en gång. Denna fjäril sitter i alla fall på min vänstra skuldra, och jag är väldigt nöjd över den och tycker den är riktigt fin.

Och sedan min mindre fina:

Detta är alltså P:et som sitter på min högra vad. Gjorde denna i fyllan en gång hemma hos en kompis som hade tatueringsgrejer hemma. Vill inte skriva ut vem eftersom jag inte pratat med henne och hört om det är okej. Men hur som helst, vi hade druckit en hel del denna kväll och på något vis (jag kommer inte riktigt ihåg hur det gick till) bestämde vi oss för att göra varsin liten tatuering. Har fått berättat för mig efteråt att när hon som skulle tatuera mig bad mig rita upp hur stort jag ville ha det så hade jag ritat P:et kanske 10 gånger större, och jag är så ooooerhört glad att hon inte lyssnade när jag verkligen incisterade på att ha den större än vad det sedan blev. Tackar gudarna för det alltså. Dagen efter hade jag helt och hållet glömt bort detta, och det var när jag vaknade Per frågade om jag kom ihåg vad vi gjort kvällen innan och jag svarade nej han sa att "kolla på ditt ben". Jag lyfte undan täcket och såg en massa jäkla plastfolie och började sedan linda upp det och ju mer jag lindade desto tydligare blev det. P:et satt på mitt ben och har gjort det sedan dess (logiskt) och det är nu bara att acceptera detta, vilket jag också gör. Nu för tiden.

Och nu när jag skriver kommer jag att tänka på när jag berättade det för mamma, och här kommer storyn. Vi var på Eddahallen och skulle bada när jag inte hade en enda tanke på att dölja denna med plåster, och det var inte förens jag började byta om kom jag på att "helvette, tatueringen.." och jag hade ingen aning om vad jag skulle göra. Jag tog sminket, gick i in på toan och försökte sedan sminka över tatueringen med min foundation. Vilket såklart inte fungerade. Då började jag fundera på hur jag skulle kunna på en nog bra lögn för att slippa bada och sedan gå hem, kom inte på något som skulle fungera överhuvudtaget. Så då tänkte jag att det är fan lika bra att jag berättar, eftersom att vi veckan efter skulle till Turkiet med familjen, och då skulle jag slippa använda plåster över den i två veckor (som egentligen vad tanken). Började tänka på hur förbannad mamma skulle bli när hon fick se den och hur hon efter ramsor skulle skälla ut mig och undra hur fan hennes dotter kunde vara så oerhört dum. Och när jag väl berättade om den och förklarade att det var ett P (ville inte att hon skulle få en chock när hon såg den) som stod för Per sa hon att hon ville se. Efter att jag visat så tyckte jag inte hon verkade så arg, och det visade sig att jag hade rätt. Hon tyckte inte alls att det var så farligt men att det var tur att den inte var större. Tjoooh, faran var då över och att semestra i Turkiet blev helt plötsligt så mycket lättare.

Som ni kanske förstår så var jag inte ensam om att vara såhär dum. För denna tatueringen pryder Pers högra vad:

Han gjorde denna direkt efter att jag gjort min. Men med tanke på hur håriga ben han har (som syns på den mindre bilden) så märks inte denna lika bra. Men även han har kommit över att skämmas över den, så därför gick han med på att visa sin här på bloggen också. Dock så har hans föräldrar ingen aning om denna, så nu får vi hoppas att dom inte läser här ;.) Skämt åsido, men det skulle kanske inte vara helt rätt sätt att få veta att sin son tatuerat sig för över ett år sedan men inte fått veta.

Pjuuh, detta inlägg tog ett tag att skriva. Nu är det bara att hoppas på att ni orkar läsa. Haha!

Postat av: Alisa -[Amor Vincit Omnia]-

Super fin fjöril:D

2009-03-13 @ 21:56:33
Postat av: Per Sjölin

Haha! Men det är trevligt med en liten story så där. ;)



Jag gillar mitt T och jag gillar min Tina! Puss på dig älskling!

2009-03-14 @ 17:42:46

Kommentera inlägget här:

Vad heter du?
VIP?

Din M@il, tack


Och sist men inte minst, din bloggadress.

Kommentar:

Trackback