Werner är hemma igen! -Fett leende som fan-

Vi pausade filmen The Invasion för att ännu en gång gå ut och leta vår skatt. Klädde på oss ordentligt och förberedde oss på en längre tur i det kyliga vädret. Men turen blev inte så lång, hann bara till "området" bredvid tills jag såg Werner under en carport. Hojtade och pekade så att Pälskling skulle se. Efter det ropade vi bara på honom och han sprang fram till oss på en gång och jag kunde sedan bära honom hem. Så fort vi kom innanför dörren gick vi raka vägen till toan för att tvätta av tassarna på busfröet, de var alldeles leriga efter hans äventyr. För att visa hur glad jag var att se honom hemma igen gav jag honom manikyr, i form av kloklippning.
Jag tror även att han var glad att vara hemma igen. Med tanke på att det första han gjorde efter tvångsbehandligarna var att äta en hel del och sedan komma upp till mig och Per och mysa.
Jag har saknat honom.

---

Den där filmen jag skrev att vi pausade för att leta missen i början av inlägget
var i alla fall superbra, ett brännhett filmtips. Helt enkelt!
Sedan tänkte jag också informera om att jag var hungrig, men för trött för att orka göra något saken.
Tänkte då också lägga upp en bild på just mat och gick in på Google.se och sökte på det.
Bilden nedan var en av bilderna jag fick fram. Denna med beskrivningen, "finns det någon mat till mig?"



Då kände jag hur hungern försvann medans medlidandet växte.