Nu är det ca en timme kvar tills min älskade kommer hem igen, efter att ha spenderat helgen i Västerås.
Det pirrar i magen och jag känner mig verkligen som nykär. Varför känns det som det var ett år sedan vi sågs? Tiden går alltid så ruskigt sakta när man saknar någon. Speciellt när jag saknar Pälskling!
Det är den värsta men samtidigt den bästa känsla som finns. För det finns ju ingen bättre känsla än när man får träffa någon man verkligen saknat. Och Per, jag har verkligen saknat dig!



I don´t like to be alone in the night
And I don´t like to hear I´m wrong when I´m right
And I don´t like to have the rain on my shoe
But I do love you, but I do love you
I don´t like to see the sky painted gray
And I don´t like when nothing´s going my way
And I don´t like to be the one with the blues
But I do love you, but I do love you
Love everything about the way you´re loving me
The way you lay your head upon my shoulder when you sleep
And I love to kiss you in the rain
I love everything you do, oh I do
I don´t like to turn the radio on just to find I missed my favorite song
And I don´t like to be the last with the news
But I do love you, but I do love you
Love everything about the way you´re loving me
♥